Vad är utanförskap?

Häromdan deltog jag i en riksdagsdebatt om ”utanförskapet”. Kollegan Peter Persson hade interpellerat Anders Borg.

Jag vet få ord som missbrukats till den grad som ordet utanförskap. Och det var den borgerliga oppositionen som inledde missbruket inför valet 2006. Makten skulle erövras. Ord måste förvrängas.
 

Vad är utanförskap? Det är inte lätt att definiera, men jag skulle säga att det handlar om att stå vid sidan av samhällsgemenskap och sociala nätverk, att man inte längre lever ett bra och anständigt liv.

Vad menar då den svenska högern med utanförskap?
”Arbetslöshet är ett snävt begrepp” sa moderaten Fredrik Schulte i riksdagsdebatten, och förklarade att utanförskapet omfattar ”människor som inte har ett jobb ett gå till”, som är ”sjukskrivna och förtidspensionärer”, de ”som inte är med i (arbetslöshets)statistiken”.
 

Missbruket började som sagt inför valrörelsen 2006. De borgerliga partierna med Moderaterna i spetsen definierade utanförskapet som alla som är sjukskrivna, förtidspensionerade, arbetslösa, studerar, gör värnplikten (den fanns kvar då), är föräldralediga eller lediga för vård av sjukt barn. Ja, alla som inte en viss dag går till jobbet. Man kom på så sätt fram till att så många som en och en halv miljon svenskar levde i ”utanförskap”.  

Till råga på allt räknade man så kallade helårsekvivalenter som ”utanförskap”, man summerade med andra ord enstaka sjukdagar eller veckor, vab-dagar och annan ledighet så att det blev människor som var ”utanför” på heltid.
 

Vad Moderaterna och deras stödpartier beskriver, när de talar om utanförskap, är i mycket hög grad välfärdssamhället.

En arbetslöshetsförsäkring eller sjukförsäkring som man kan leva på, som gör att man slipper gå från hus och hem om olyckan är framme, är naturligtvis inte utanförskap. Bra socialförsäkringar är till för att förhindra utanförskap.
Föräldraledighet är en välfärdsreform.
Att många studerar är ett sätt att hålla fast välfärden på sikt.
 

Den borgerliga regeringen har målmedvetet riktat attack efter attack mot välfärden. Sänkt a-kassan och försämrat sjukförsäkringen. Rustat ner utbildningen och satsat på fler lågbetalda och underbetalda jobb.

Nu - när människor inte längre kan leva drägligt som sjuka eller arbetslösa, på sina pensioner eller på sina löner – ökar utanförskapet. På riktigt.
Alliansen berömmer sig av att ha tagit itu med utanförskapet. I själva verket har de tagit itu med välfärden. De river ner den.